Redan 2 veckor. Inte svårt att hitta köpare men betydligt värre att hitta fodervärd. Tur att det fortfarande finns gott om tid. Alla ögon har gett sej tillkänna. De går upp i vikt och har fått första avmaskningskuren. De har fått köttfärsröra i några dagar och gissa om de hugger in. Alla springer på benen vilket jag inte kan påminna mej om att tidigare kullar gjort så tidigt.
Inte bästa bildkvalité på foton som ni ser. Svårt att plåta på egen hand. Hoppas få lite hjälp nästa vecka.

Hane 1

Hane 2

Hane 3

Tik 1

Tik 2

Tik 3

I kväll/natt blir valparna 1 vecka. Kajsa tillbringar den mesta tiden med de små men hon har börjat umgås med oss lite mellan varven på dagarna. Än så länge är de små men man kan se hur de växer för varje dag. Jag har tagit första omgången bilder idag. Jag var också lite dålig på att se kön i söndags. Tre av varje är det och inget annat.

Hane 1: Brun med lång svans. Väger idag dryga halvkilot.

Hane 2: Brun med kort svans. Den minsta valpen som föddes med en vikt av 290 gram. I dag 450 gram

Hane 3: Svart kille med stubbsvans. Kraftig och nästan 600 gram idag.

Tik 1: Svart tjej med lite vita tecken. Lång svans och störst av tjejerna med sina 540 gram

Tik 2: Brun med lång svans. Drygt 500 gram.

Tik 3: Svart tik med kort svans. Väger nästan 500 gram idag.

Nu har Kajsas valpar kommit. Så lätt allt kan gå ibland. Man märkte inte mycket av att hon börjat sitt värkarbete och jag tänkte att det tar nog minst ett dygn till. Då började hon att krysta.
sex valpar. Fyra tikar och två hanar. Det fick hennes mamma två gånger också. Kanske ligger i släkten. Två bruna hanar, en med lång svans och en med kort. Tre svarta tikar varav en lite vitt och hon har lång svans, de andra svarta tjejerna har kort. En brun tik med lång svans. Alla verkar pigga och Kajsa är bästa mamman.

Jag kommer att lägga ut veckobilder som vanligt.

Som vanligt letar jag efter fodervärd inte alltför långt från Malung. Det är långt till allt här men inte alltför långt kan ju vara typ 25 mil.

Jag är dålig på att uppdatera. Kajsa är parad. Det blev lite stressigt då jag skulle åka till Spanien men det gick bra. Om det har tagit sej så kommer det valpar runt den 6/1. Jag lämnade Kiwi hemma och nöjde mej med att ta med Penny. Att flyga med hund är lite trixigt. Men det gick bra utan några större missöden. Personal på Gardemoen får väl inget bra betyg av mej men i Malaga är de super. Jag får lära mej att flyga med hund nu eftersom min dotter med familj har flyttat dit.

Hundträning: Mest rallylydnad nu på vintern, med båda doggsen. Hoppas kunna tävla med Kiwi igen i början av året och kanske samtidigt starta med lilltjejen. Många trevliga kurser på klubben i vår som jag tänkte vara med på. Samtidigt som jag själv är med och håller några i rally och annat.

Valparna är levererade. Ja i alla fall 3 av fyra. På måndagsmorgonen när de skulle flytta var Howard svullen i ögonen. Jag tvättade och tyckte att det såg lite otäckt ut att han hade som blåsor runt ögonkanterna. Han var pigg för övrigt. Fick ringa återbud till stackars valpköpare som precis skulle sätta sej i bilen.
Vi fick en tid hos veterinären på eftermiddagen och jag fick parera mellan hämtningarna. Jag kontaktade Petra då jag hade någonstans i bakhuvudet dessa symtom och hon hade haft en valp med något som heter Juvenil Cellulit. Hon påtalade att om det är den sjukdomen så är det viktigt med kortison för att det ska gå tillbaka.
Som tur är så fick vi bästa veterinären som förstod vad detta var och mycket riktigt var det Juvenil cellulit. Något som valpar ibland kan få mellan 5-16 veckor ungefär. Visar sej som mycket svullna körtlar bakom öronen, blåsor runt ögon, i öron, mun och hals. Howard hade bara hunnit fått runt ögonen och körtlarna var superstora. Han fick sprutor med kortison och antibiotika. Sedan skulle vi fortsätta medicinering med tabletter. Nästa dag var Howard i princip helt utan symtom. Jag trodde att blåsorna till och med skulle kunna ge ärr. Men de var helt borta. Kortisonet har vi nu fasat ut under dessa veckor. Han blir kvar ett tag till så jag vet att han håller sej frisk utan medicin helt.

Så blev det så att jag fick med mej två små valpar till Gotland. Vi hade fantastiska dagar i ett underbart väder. Saga som skulle ställas officiellt för första gången visade sej från bästa sidan. Matte Zandra flöt fram i ringen med sin Saga. Så roligt att se.
Den årliga resan till Gotland tillsammans med vänner/valpköpare är det man ser mest fram emot. Ibland samma som följer med och alltid någon ny.

Så har vi varit ute och tävlat jag och Kiwi. Full av förhoppningar att snabbt klara av fortsättningsklassen i rallylydnad bokade vi in 4 tävlingar. Vi började med dubbla starter här i Malung. Om Kiwi varit het tidigare så har det inte blivit lugnare. Frustrationen och arbetsviljan svämmar liksom över och hon har mycket lättare att tappa fokus av någon lukt, Hon släppte mej lite på första banan och vi tappade för mycket poäng för ett godkänt resultat. Andra banan var full av åttans frestelser och andra gången vi gick genom den blev det för mycket för lilla tjejen. Greppar tag i en mjukisgris och står och tittar på mej. Jag känner att hon när som helst vill ge sej iväg med grisen i munnen så jag bryter där. Hem och avbokar tävlingarna i Karlstad nästkommande helg. Jag måste lista ut hur jag ska kunna vända den där energin så att den kommer ut på rätt sätt. Hon har ju egentligen allt man kan önska sej. MEN hon är verkligen inne i en superjobbig period. Nu vet jag vad som menas med slyngelålder. Men vi ska nog hitta hem igen.

Så har vi varit på BPH. Hela 7 perrosar genomförde sitt BPH på Malungs Kennelklubb. Luna, Kira och Indie gjorde från mej och sedan 4 stycken från Anneli. Det är roligt att se hur olika de löser sina problem.

I går var det dags för Kiwis HD röntgen. Som först ut i sin kull höll både jag och Anneli dö av nervositet innan det var klart. Inget resultat än men jag tycker att hon ser ut att ha fina i alla fall.

Nu går vi in på sista veckan med gänget. Vi har åkt bil några gånger och det känns relativt lugnt. Mera social träning denna veckan och så ska vi klicka in valparna innan de får komma till sina nya hem.

Alla familjer vet nu vilken valp de får.

Sista avmaskningen avklarad. Vägningen säger strax över 3000 gram på killarna och strax under för tjejerna.

Perroträffen i lördags blev liten men väldigt trevlig. Vi provade på lite nosework och rallylydnad och satt och pratade perro hela dagen i skuggan av stora björkar. Verkligen trevligt.

Så var det utställning på söndagen och Kiwi skulle på sin försa officiella. Hett som en kokande gryta. Vi satte oss på baksidan av en lada där det var skön skugga. Kiwi är ju enkel att ställa för hon tycker bara det är trevligt med nya människor som vill ta på henne. Excellent, CK och 3e Bästa tik. Det får man verkligen vara nöjd med. Hem o klippte henne och hon blev så glad att hon bara sprang runt som en tok. Simmade nog flera kilometer också.

Och valparna fyller 5 veckor i dag. Vågen säger närmare 2500 än 2000 på alla.

I dag fyller valparna 4 veckor. Det går så otroligt fort och varje dag utvecklas de enormt. Alla väger knappt 2 kg. De är avmaskade för 2a gången och de har börjat äta sitt valpfoder så smått.

Stamtavlorna är uthämtade och det ser ut som det ska. Trots semestertider är SKK snabba att leverera.

I dagsläget är alla valpar tingade, och nu har familjerna börjat dyka upp för att träffa de små. Allt är som vanligt när man har en kull, men ändå blir det aldrig likt någon annan gång. Nya valpar, nya individer och nya bekantskaper.

Nästa helg ska jag tillbringa i Ransäter. På lördagen har vi en liten perroträff för de som vill komma. Vi håller till vid den stora ytan utanför själva utställningen. På söndag är det dags för Kiwis första utställning officiellt. Jag håller på att dela päls så jag storknar. Hon har inte den bästa pälsen för att vara så lång men jag hoppas den mognar med tiden.

I dag har valparna fått komma ut i köket. De verkar inte riktigt bry sej nämnvärt. Äter, sover och bajsar. Det kan man göra var som helst. Alla är jämna i storlek. Ca 1500 gram per styck.

Så var jag och Kiwi i Sunne i går och skulle plocka hem det sista godkända i Rallylydnad Nybörjare tänkte vi. Det var två tävlingar så två chanser fanns.
När vi kom dit var det så varmt, tryckande och kvavt men som tur var så fanns vattenslang. Det var ca 30 startande i vår klass och vi hade startnummer 15 i båda. Den här gången började vi med att nosa av området. Kiwi är väldigt nyfiken på nya platser, det ska gås igenom allting. Sedan kunde hon sova under paraplyet med silverduk över när jag kunde läsa in banan. Det svåraste skulle nog bli att komma ihåg att springa efter konmomentet, tänkte jag.
Efter banvandring fick jag ytterligare tid att plugga in banan. Dessutom såg jag ju de andra och på så sätt kan man ju se om många får problem med samma moment. Jag tror det var värmen som var det svåraste.
När det var några hundar kvar före oss började vi värma upp. Det är så enkelt att jobba med Kiwi för hon är så arbetsvillig, så när vi äntrade planen så blev jag nog lite nonchalant för hon satte nosen i marken direkt vid startskylten. En liten kort nos innan jag fångade hennes uppmärksamhet. Sedan kändes det som vi hade ett bra flyt. När Kiwi jobbar finns det inget som stör. Inga ljud, ingenting. Hon är så fokuserad och inne i sin bubbla, inget att klaga på där i alla fall.

Nästa tävling på eftermiddagen. Man kunde se att det började dra ihop sej till oväder. Som tur var hann alla gå innan det värsta ovädret kom över oss. Om den förra banan hade mycket spring så var denna ännu mera. Här hade vi två moment där vi sprang och skulle ha hund framför. Inget man tränar på av någon anledning. Jag provade lite utanför banan och Kiwi gick ju igång som en tok. Bet i kopplet och busade. Efter en halvtimmes träning började hon förstå att det är allvar nu. Hon var lite väl taggad när vi gick in. Ett moment var sitt, ligg gå runt hund. Jag valde att dra iväg lite för snabbt då jag var rädd att Kiwi skulle sätta sej innan vi gav oss iväg.

Sedan var hon som en dröm. Att hålla koll på bana blev mitt prio. Kiwi var med mej hela vägen i mål. Bara fokus på mej. Hon ör en otrolig hund att jobba med. Jag hoppas att hon utvecklas åt rätt håll och att vi kan hålla i.

Resultatet blev ju också bra. Första tävlingen 99 poäng och en 1a plats. 1 poäng avdrag för den snabba nosen vid starten, retligt men mitt fel då jag redan har börjat tagit kontakten för givet.

Andra tävlingen 97 poäng och en 1a plats. 3 poäng avdrag för förarfelet där jag inte stannade till. Härliga hund. Nu kan hon titulera sej RLD N, 12 månader gammal och efter 4 tävlingar där alla är godkända. Nu kör vi vidare till nästa klass.