Kategoriarkiv: Uncategorized

2 veckors uppdatering

Nu har det redan gått en vecka till. Valparna är avmaskade för första gången, och de har ätit köttfärs sedan några dagar tillbaka. De är mycket glada i köttfärsen. Alla ögon öppna nu.


Nummer 1, börjar få brun nostryffel.


Mörk beige och även hon brun genetiskt.


Denna tjej är svart däremot. Har jättemörka ögon och nosen börjar bli svart.


Den svartvita tjejen


Den helt svarta


Och den bruna


Svartvit hane


Och svarta hanen.

Jättesvårt att ta bilder hoppas de blir bättre nästa vecka

G-kull 1 vecka idag

Tiden bara flyger iväg. Det är redan 1 vecka sedan alla valpar föddes. Det har varit en lugn och fridfull vecka och alla valpar verkar vara nöjda med livet. I dag verkar det som jag har en tik och en hane kvar som inte är tingade. Topi är en jätteduktig mamma och hon har börjat slappna av när det gäller de andra tikarna. Hon har haft stor koll så att de inte närmar sej valprummet.
Jag vet nu att Topi bär på brunt , vilket man inte kan veta om föräldrarna är svarta, så hennes lokus ser ut så här: Bb,Dd,Ee (bär på brunt, bär på dilution och bär på beige), medan Rabalders ser ut så här: Bb,DD,Ee (bär på brunt, bär inte på dilution och bär på beige). Detta är intressant.


Första tiken som kom vägde 350 gram som nyfödd. Hon är beige med vita tecken och jag vet inte om hon är brun eller svart genetiskt ännu, men snart ska det komma små tecken på det. Hon har stubbsvans.


Denna lilla är nästan bara beige och mycket mörkare än första tjejen. Stubb även där.


Den 3e tiken som föddes var också ljus, denna vit med beige tecken. Hon har lång svans och jag tror hon är svart genetiskt.


Största tiken som är mest lik sin pappa Rabalder i teckningen. Svart med vita tecken. Hon har lång svans.


Den här lilla skönheten är minst av tikarna. Mycket söt och har en perfekt stubb precis som sin mor.


Sista valpen som dök upp var brun och en tjej till. Hon har lång svans.


Svart och vit hane med lång svans.


Hane nummer två kom som nummer tre i skaran. Helt svart och liten stubb som mor han också.

 

Valpar av Topi har kommit

Mitt under värsta snöstormen fick de små valparna komma till världen.

Topi är ur Pippis enda kull och jag bestämde mej för att behålla henne. Men när hon var tio månader förändrades situationen hemma så jag var tvungen att välja bort en hund. Så Topi som var yngst fick komma till en ny familj och jag har haft avelsrätt på henne. Detta blir alltså kullen som jag tar efter henne. Värdefull för mej och jag planerar lägga ut två tikar på foder. Jag har några kvar att tinga men de flesta är bortlovade. Två hanar varav en helt svart med stubbsvans och en svartvit med lång svans. Sex tikar där tre är beiga eller vita med beiga tecken (två stubbar och en lång svans). En brun tik med lång svans , en svart tik med stubb och en svartvit tik med lång svans. Alla åtta kom inom två och en halv timme så Topi hade fullt upp.
Nu ska jag njuta av denna kull som blir den sista på ett bra tag. Under nästa år ska jag tävla lite mera tänkte jag.  Jag kommer att uppdatera med veckobilder som jag gjorde förra gången, det var uppskattat hos dem som väntade valp.

 

Tysklandsresa och mera

Jag och Anna åkte ner till Leipzig för att vara med på World Dog Show. Själv tyckte jag att vi hade den finaste tjejen med oss men det tyckte inte domaren. Det var i alla fall jättekul att vara där och se hur det går till. Vi såg några snyggingar som vi ska titta lite närmare på.

Nu har jag klippt Luna och om hennes höfter är snygga så blir det nya utställningar till våren. Hon har fått en veckas mycket bra social träning med utställningar och stadsmiljö.

 

Topi verkar vara dräktig och nu är det knappt tre veckor kvar. Det ska bli jättespännande.

 

 

Bellamigo-Nytt

I onsdags tillbringade vi hela dagen i Torsby. Först ett nollprov, sedan injektion. Fyra timmars väntan och ett andra uttag av blod, ytterligare fyra timmar senare togs det sista.

Provet visade att det inte var någon Cushing, vilket väl var bra egentligen. Jag tycker att hon har blivit lite bättre men det är så otroligt små förändringar och det är lite olika från dag till dag. Nu avvaktar vi och ser hur det utvecklar sej. 

I helgen var det utställning i Sundsvall och jag hade anmält Luna, mest för att hon ska få lite vana på inomhusutställning då jag och Anna åker till World Dog Show i Leipzig. Man kan får ju försöka att få henne någorlunda ringvan. Eftersom jag ändå åkte tog jag med Sören som aldrig blivit ställd. Hans husse och matte hade dock varit väldigt duktiga att träna honom stå fint. Vilket jag var glad för.

Allra först ut i perroringen var Sören som var ensam i juniorklassen. Domaren tyckte han var en superfin kille så han blev bästa hane och placerade sig före Bellamigos egen Movitz som är champion. Väldigt roligt men oväntat då jag tycker att de är ganska valpiga ännu.

Luna var också ensam juniortik, hon fick också Exc med CK så vi skulle ut i konkurrensen. Där placerade vi oss som 2a bästa tik bakom Calmigos Joya (Mycket fin championtjej). Så det var ju fantastiskt kul denna dag. Andra dagar kan det ju vara skit så det är bäst att passa på att njuta.

Sören blev sedan BIM och Joya BIR

Så de två små juniorerna tog faktiskt ett varsitt Cert.

Lite Nytt

Vi har varit hos Anita Och Lasse i Eskilstuna. Topi skulle träffa Rabalder och de var ju för söta tillsammans. Parning skedde snart och nu får  vi verkligen hoppas att det kommer en kull till advent.

Jag kom till Eskilstuna precis när lilla Agnes och hennes husse och matte skulle hälsa på. Det var jättekul att träffa dem igen. Har ju inte lyckats träffa någon valp ur senaste kullen sedan de lämnade mej. Lilla Agnes hade blivit otroligt söt. Vilket näpet ansikte och otroligt mycket päls runt nosen. Ska se om jag kan få en huvudbild på henne.

Pippi fortsätter med sina konstiga symtom, men vi ska ändå åka in på tisdag och göra ett cushingtest. Cushing beror på en tumör i binjuren eller hypofysen och kan orsaka en massa krångligheter. Hon är dock väldigt smal vilket talar emot. Har inte den typiska magen och ej heller så mycket drickande och kissande som är väldigt typiskt.

 

 

Kennelträff

I helgen har vi haft kennelträff. Tack vare underbara valpköpare blev det en bra helg trots oron för Pippi. Man ser också i sådana här situationer vad olik sig hon är.

Helena körde en liten rallykurs på lördagsförmiddagen.  Det blev väldigt lagom och många som inte alls hade haft något med rally att göra fick känna lite vad det handlar om.

På eftermiddagen körde Dag med Movitz en lite agilitykurs också mycket uppskattat. Så roligt att de nu har plockat sina tre pinnar i hoppklass 1.

På söndagen var vi inte så många kvar men vi provade lite viltspår, nosework och lät utställningshundarna få lite visiteringsträning. Gott fika i solen. Tack alla som kom och gjorde helgen så bra. Nästa år blir det andra bullar.


Vi skulle ha tagit kortet lite tidigare men nu så här såg det ut senare på eftermiddagen.

Så är det då mitt sorgebarn Pippi. Vad ska jag göra? Jag ser att hon mår dåligt men vet inte om hon har ont. Jag tror det, hon tycker inte om när man rör henne vid sidan om huvudet. Nästan omöjligt att inspektera. Underläppen hänger alltmer men det går sakta åt det hållet. Skallen känns också väldigt annorlunda att ta på. Det är säkert för att hon har tappat musklerna där också. Man känner skallen väldigt väl. Hon är fortfarande ständigt på jakt efter mat. Hon får så mycket hon kan äta utan att magen rasar och det är mycket. Det hänger ständigt en massa slem från höger sida och hon stirrar med sitt vidöppna öga. Hon har blivit så smal över bakdelen och ryggkotorna sticker upp. Min kraftiga muskliga tjej har tappat allt på några veckor. Vi har tagit nya prover som inte visar något. Jag vet inte ännu om jag ska gå med på att ta en MR. Visar den en tumör är det inte mycket att göra ändå.

Jag har googlat mig tokig. Hittar verkligen inget som stämmer på henne. Men med tanke på de två olika symtomen så känns det ganska hopplöst. Dagarna går ganska bra men hon vill vara i min ständiga närhet. Nätterna är värre. Då kommer hon flera gånger och vill vara nära och bli klappad. Hon flåsar då och efter en stund lägger hon sig ner och sover. Detta upprepar sig med någon timmes mellanrum under natten. Hon sover mycket under dagtid också. Veterinären är också inne på en hjärntumör nu. Jag har också börjat fundera på om och när det är dags att ta farväl. Låter jag henne må för dåligt eller kan jag välja bort henne för tidigt. Tänk om hon trots allt blir bra. Det är svårt när man inte vet vad hon lider av och hur dåligt hon mår. Det är bara jag som kan avgöra det och det är inte lätt nu.

 

 

Älskade Pippi

Pippi är sjuk. Jag tror hon är väldigt sjuk. Min följeslagare, min bästa träningskompis som alltid är på G. Jag älskar denna tjej oändlig.

Hon har magrat av med en väldigt fart de sista veckorna. Förra veckan såg jag att hon inte kunde stänga ena ögat. Vid en närmare titt insåg jag varför hon hade dreglat så mycket bara på ena sidan. Hon har en halvsidesförlamning i ansiktet.

I måndags åkte vi till veterinären, valde ut den som jag vet är bra och sade att de skulle få att bita i. Det går att ta prover för 7000:- inom loppet av en halvtimme. Där ingick två röntgenbilder på bålen som inte visade något mer än att hon har ett stort hjärta. (I övre gränsen men inte för stort) Men det visste jag redan. Ingen hund har större. Sköldkörtelvärden UA, Hjärtmask och andra parasiter UA, Fästingburna sjukdomar UA, Sänka UA. Alla möjliga blodanalyser som också var UA. Urinprov UA.

Hon fick en spruta med kortison och en med antibiotika, svar nästa dag på urinodling.

Nästa dag inget på odlingen. Fick antibiotika- och kortisontabletter.

Hon sover mycket. Är med och ränner ute på promenaden men inte som förr. Oroliga nätter då vi får gå ut ibland. Jag droppar ögat då och då.

I morgon ska vi ha telefonträff med veterinären. Kanske magnetröntgen fast jag vet inte hur jag ska ställa mej till det.

I går var vi på klubben och tränade lite. Luna lär sej följa mej på agilitybanan vilket kommer att ta tid eftersom hon vill leka med alla andra hundar. Jag gick ett lydnadsvarv med Pippi också, det tycker hon fortfarande är kul och hon var på hugget. Mitt hjärta gråter i massor.

Cherry röntgad och så börjar vi träna lite smått

Cherry har A-höfter och har klarat första öppna viltspåret galant.

 


Luna och Sol. De här syskonen älskar verkligen att umgås.


Också Sören och Luna gillar att leka. Här var det ett tag sedan de sågs.
Sören och Sol ses ju nästan dagligen.

Jag och Anna är jätteglada åt dessa tre importer. Luna går nu på intensiv utställningsträning och vi har också börjat träna lite agility och lydnad.