I dag har valparna fått komma ut i köket. De verkar inte riktigt bry sej nämnvärt. Äter, sover och bajsar. Det kan man göra var som helst. Alla är jämna i storlek. Ca 1500 gram per styck.

Så var jag och Kiwi i Sunne i går och skulle plocka hem det sista godkända i Rallylydnad Nybörjare tänkte vi. Det var två tävlingar så två chanser fanns.
När vi kom dit var det så varmt, tryckande och kvavt men som tur var så fanns vattenslang. Det var ca 30 startande i vår klass och vi hade startnummer 15 i båda. Den här gången började vi med att nosa av området. Kiwi är väldigt nyfiken på nya platser, det ska gås igenom allting. Sedan kunde hon sova under paraplyet med silverduk över när jag kunde läsa in banan. Det svåraste skulle nog bli att komma ihåg att springa efter konmomentet, tänkte jag.
Efter banvandring fick jag ytterligare tid att plugga in banan. Dessutom såg jag ju de andra och på så sätt kan man ju se om många får problem med samma moment. Jag tror det var värmen som var det svåraste.
När det var några hundar kvar före oss började vi värma upp. Det är så enkelt att jobba med Kiwi för hon är så arbetsvillig, så när vi äntrade planen så blev jag nog lite nonchalant för hon satte nosen i marken direkt vid startskylten. En liten kort nos innan jag fångade hennes uppmärksamhet. Sedan kändes det som vi hade ett bra flyt. När Kiwi jobbar finns det inget som stör. Inga ljud, ingenting. Hon är så fokuserad och inne i sin bubbla, inget att klaga på där i alla fall.

Nästa tävling på eftermiddagen. Man kunde se att det började dra ihop sej till oväder. Som tur var hann alla gå innan det värsta ovädret kom över oss. Om den förra banan hade mycket spring så var denna ännu mera. Här hade vi två moment där vi sprang och skulle ha hund framför. Inget man tränar på av någon anledning. Jag provade lite utanför banan och Kiwi gick ju igång som en tok. Bet i kopplet och busade. Efter en halvtimmes träning började hon förstå att det är allvar nu. Hon var lite väl taggad när vi gick in. Ett moment var sitt, ligg gå runt hund. Jag valde att dra iväg lite för snabbt då jag var rädd att Kiwi skulle sätta sej innan vi gav oss iväg.

Sedan var hon som en dröm. Att hålla koll på bana blev mitt prio. Kiwi var med mej hela vägen i mål. Bara fokus på mej. Hon ör en otrolig hund att jobba med. Jag hoppas att hon utvecklas åt rätt håll och att vi kan hålla i.

Resultatet blev ju också bra. Första tävlingen 99 poäng och en 1a plats. 1 poäng avdrag för den snabba nosen vid starten, retligt men mitt fel då jag redan har börjat tagit kontakten för givet.

Andra tävlingen 97 poäng och en 1a plats. 3 poäng avdrag för förarfelet där jag inte stannade till. Härliga hund. Nu kan hon titulera sej RLD N, 12 månader gammal och efter 4 tävlingar där alla är godkända. Nu kör vi vidare till nästa klass.

Nu har vi avmaskat och vägt. Att ta bilder på 2-veckorsvalpar är inte lätt. Alla väger ca 1000 gram. Det är lugnt än så länge.

Tiden bara rusar iväg. Man tror att man ska hinna så mycket när man ändå måste vara hemma med valpar. Men av någon anledning fastnar man gång på gång med blicken fastnaglad ner i valplådan och tiden bara försvinner där.

Jag har i alla fall försökt att ta några bilder nu när de hunnit bli en vecka. Pippikopian har fattat galoppen och förser sej nu bland tuttarna. Valparna är ganska jämna i vikt. Runt 600 gram.

Nu har äntligen Luna fått sina valpar. Tre hanar och två tikar. Denna kull är mitt bidrag i samarbetet med Anna. Luna är pigg och hungrig. Jag väntar på att mjölken ska rinna till.

Jag har inte tagit några separata bilder då inte vill röra om för mycket för Luna. Men det kommer att uppdateras med nya bilder varje vecka. Det brukar uppskattas mycket för de som nu är i väntans tider.

Längst till vänster en tik som är brun med vita tecken, hon har stubbsvans.

Nummer två är en helsvart hane med lång svans

trean är en brun hane med lite vitt på huvudet, lång svans

nummer fyra en helt brun hane med lång svans

nummer fem är en svart tik med vita tecken, avsaknad svans. En pippikopia

Hanarna är tingade alla. Det finns i nuläget en tik kvar att tinga men jag kommer att vänta med att lova bort henne då den svarta tiken är lite dålig att äta. Jag håller ett extra öga på henne.

Vi hoppas såklart mycket på den här kullen inför framtiden. Luna är ju en av våra importer och hon är den mest fantastiska perrotjej. Jag har som avsikt att behålla en tik hemma.

Så har jag och Kiwi gått anlagsprovet i viltspår och det gick ju galant.

I går var det premiär för oss på rallylydnadsbanan. Två starter på Kils Brukshundklubb. Jag var där tidigt för att Kiwi skulle få chans att vänja sej med omgivningen. Jag är van att det är sådant som krävs. Fast Kiwi är inte riktigt som andra perros jag haft. Hon bryr sej inte så mycket. Visst är hon nyfiken och snosar gärna omkring men när jag vill ha kontakt så får jag det.

Första banan var ganska rörig och den här domaren gillade åttor så den fanns med på båda. Man blir yr av åttorna och jag tappade fokus där och höll på att missa den efterkommande skylten, det var en 360 graders snurr som vi då utförde åt fel håll i stressen som blev. Det gav direkt 10 poäng avdrag förstås. Vi lyckades ändå att få 77 poäng så vi klarade gränsen.

Andra banan hade vi startnummer 1 så det gällde att ha koll på banan direkt. Nu gick det betydligt bättre frånsett att man måste stanna och klia sej under hakan lite men 92 poäng kändes jättegott. Maj-Britt filmade min sista omgång och där kan man se lite sneda sättanden som vi ska jobba lite med förstås. Vi börjar nu att träna in de nya skyltarna. Men det som är så kul att se är Kiwis arbetsglädje. Hon studsar fram och bryr sej bara om oss. I sin egen bubbla när vi jobbar. Underbart.

Snart är viltspårskursen slut och vi ska väl göra ett prov så snart det går efter den. Hon är otrolig där också. Det går nästan inte att få bättre hund tror jag.

Det verkar som Luna är dräktig trots veterinärens dom och då kommer de valparna runt midsommar. Det mitt bidrag till Annas och mitt samarbete. Lisa fick ju valpar tidigare i år hos Anna. Vi hoppas dessa kan ge oss lite nytt blod som kan hjälpa rasen framåt.

Åh vad vi har väntat på löp hos Luna. Vi hade hittat den perfekta hanen i Finland. Långt att åka men det skulle det vara värt.

När jag äntligen såg det första blodet var Luna hemma hos mej så jag vet säkert precis vilken dag det började. Jag blev glad och skickade till Finland att nu är det på G.

Men… det slutade lika snabbt det kommit. Torr som fnöske. Luna fick åka hem på fredagen två dagar senare och jag undrade???

En vecka efter blödning åkte jag till Karlstad och ögonlyste Sol, Lunas syster. Jag passade på att träffa Luna då eftersom de bor i Mora båda två. Jag tyckte hon var lite mer svullen och tänkte att kanske kommer hon igång nu. Vi tänkte att vi kunde använda Sol om nu Luna krånglar. Kanske hade hon löpt över?

Nästa dag åkte jag till Distriktsveterinärerna i Mora för att göra ett utstryk. Där kunde de säga om hon har löpt eller inte. Analysen gav resultatet att hon löpt över och troligen hade hon torrlöpt. Veterinären gissade att ägglossningen varit för ca en vecka sedan, alltså vid den tiden hon hade haft blödning. Så tråkigt och jag fick ställa in den planerade resan till Finland.

Några dagar senare började Luna blöda. Riktiga droppar i bädden. Jag avvaktade några dagar men det fortsatte att blöda så jag kontaktade veterinären som hade utfört utstryket och frågade om det kunde vara så att hon misstagit sej och att Luna nu ändå kommit in i ett löp.

Nix, det var inte troligt, var svaret. Nu ångrade jag att jag inte hade tagit ett prog.test i stället. Det som jag hade tänkt från början. Varför göra ett utstryk över huvud taget? Man måste ju ändå komplettera med Prog.test om man ska få ut något av det. Alla veterinärer säger samma. Först utstryk och sedan ev. progesterontest. Om jag hade tagit ett progtest i stället så hade jag fått ett alldeles för högt eller ett alldeles för lågt värde och jag hade vetat vilken sidan hon var på.

Det fanns inte längre i mitt huvud att jag ändå skulle åka till Finland när jag inte ens visste om hon var i ett riktigt löp. Påskhelgen var lång och det gick inte att få ett Prog.test utfört förrän på tisdag och då hade hon ju löpt i ca 11-12 dagar. Jag från andra gången hon började.

Så fick jag tag på en perrokille som skulle passa jättebra. Jag hade tittat på honom förut men tyckte att det var lite tråkigt att valparna i så fall skulle bli nära släkt med mina övriga fodertikar + Kiwi här hemma. Han har dock alla bra egenskaper vi letar efter så på annandag påsk tyckte jag hon friade till tikarna så pass mycket att jag tog mej en tur till Smedjebacken. De älskade ju varandra och det tog inte många minuter för dem.

Det blev en andra parning två dagar senare. Vilken härlig kille och att Luna tyckte att det var bästa daten. Nu är det bara att vänta och se om det var ett riktigt löp eller inte.

Nu tror jag att jag har tagit bort möjligheten att göra inlägg. Tyvärr så översvämmas jag av spam.

Alla kontaktuppgifter finns ju här så det är ju lätt att nå mej på annat sätt.

Just nu är jag och Kiwi inne i en träningsperiod lite intensivare än vanligt. Jag har anmält till vår första rallylydnadstävling. Det var ju några år sedan jag var ute och tävlade med Pippi och de andra. Så det ska bli jättekul att komma igång igen.

Annat det tränas till är utställning förstås. Vår sista träningsutställning i Malung i maj. Då blir det inofficiell utställning vid vår kennelklubb.

Valpar då? Ja det verkar som löpen sitter långt inne. Men två kullar har jag planerat och det blir nog så i alla fall. De blir bara lite tätare än jag hade hoppats på. Kajsa och Luna är det som ska bli mammor.

Fyra av Topis Valpar är röntgade. Grabbarna Zingo och Bosse har båda B-höfter. Kira likaså. Indie lyckades få A/B. Jätteskönt att alla hittills är fria. Vi hoppas på flera goda resultat.

Duktiga Siri med matte har lyckats fixa en ny titel: RLD A. Så himla kul.

I Natt fick Lisa sina valpar. Fem stycken, tre killar och två tjejer.

Lisa är en av våra importerade tikar: En riktig solstråle som älskar alla och ständigt glad. Vi hoppas mycket att några av valparna ska kunna gå vidare i framtiden.

Lisa är brun med lång svans precis som pappa. killarna är helt bruna och en av tjejerna med. Men titta vad som kom. En vit med bruna tecken, väldigt mörkt bruna tecken.

Julen är snart här. Jag arbetar ca 75% med bokföring i Malung. Kiwi är med mej på jobbet varje dag. Snön har kommit och det är fantastiskt vackert nu trots mörkret. Förra helgen var temperaturen nere i 25 minusgrader och då längtade jag lite till Diana som har tagit sin familj till Malaga hela fem veckor. Knäcken är kokt och skinkan är inhandlad. Kiwi har varit på två utställningar och nästa helg är det dags för den tredje i Mora. Helgen efter det ska vi till My Dog i Göteborg. Kiwi är en fantastisk liten tjej som jag är glad att jag behöll trots att det kändes helt galet just då.

Nu har det gått fyra månader sedan Pippi lämnade mej. Fortfarande känns det som hon finns alldeles intill mej och ofta kommer den där insikten att hon är borta, på riktigt. Det är oerhört tomt utan henne och jag saknar henne varje dag. Hennes olika uttryck som jag förstod till fullo. Hon var en rolig hund. Hon hade mycket små egna grejer för sej som bara var hon. Jag älskade den hunden gränslöst och jag är så glad att jag tog den där parningen på henne trots allt. Hennes barnbarn är fantastiska och de har redan hunnit fylla ett år.

Mowitz har fixat en ny pinne i agilityklass 1. Så nu tävlar han i 2an i både hopp och agility. Jag är jättestolt över att de får till det så bra. Två av Topis valpar är röntgade med resultat B. Det är Bosse i Östersund och Kira i Falun som jag har avelsrätt på.