Efter nästan en månads boende i Kirsis fina stuga är vi hemma igen. När jag åkte hade jag sex hundar i bilen och väl hemma hade de krymt till två. Valparna är nu sålda och det känns som vi har hittat riktigt bra hem till alla. Men det finns en tung bit också. Bästa vännen Kiwi har fått flytta till en ny familj där hon får vara ensam drottning. Det har i flera år varit lite taggigt mellan henne och Penny och jag har ändå lyckats att få dem att hålla sams för det mesta. Men det är ganska energikrävande att alltid vara på sin vakt och att läsa av deras energier. Så dök det upp ett par som hade förlorat sin gamla perro och som kände att de ville ha en vuxen hund. Så Kiwi fick vara där på prov några veckor innan det blev bestämt att hon skulle få vara kvar. Hon är mycket älskad och de tycker att de fått den bästa hunden. Vilket de ju faktiskt har också. Men fy vilket stort tomrum denna tjejen lämnat efter sej, det är väldigt tufft. Däremot så märks det ju att Penny är mycket mera lekfull och släpper loss ordentligt.
Nu kommer vi att satsa lite på viltspår i vår. Försöka få Rose igenom fortsättningsklassen. Vilket kommer att bli en utmaning med den vildhästen. Specialen är inbokad men sedan blir det nog ganska lugnt på den fronten fram till de senare utställningarna i höst.
Kiwi som vidgar sina vyer. Vi ska ses igen.
